Jag och barnen har precis kommit in från ett besök hos grannen. Anna var på besök över helgen och hon ville förstås träffa barnen! Här var det inte lämpligt att vara, för Anders har halsfluss och smittar tills i morgon! Började penicillinkuren igår. När man går över dit träffas man alltid av ett sting av avundsjuka. Allt är nyrenoverat - från den minsta list! Tacka vet jag hur det såg ut när de köpte huset! Men, men, en dag kanske man får tid och ork att göra nästa steg här hemma också. Kanske borde boka upp pappa en vecka innan han hinner ta åt sig alldeles för mycket i hemmakrokarna! Klinker och golvvärme i hallen står ju på tur...
Igår hade vi en härlig familjedag på Skansen mellan 11-13! WM-data bjöd in personalen med familj till julgransplundring. Nu förstår jag mina kollegor som har sagt att deras barn numera hindrar dem från att söka ny arbetsgivare - det var verkligen en storslagen tillställning! "Vi" hade hyrt hela Sollidenhuset och först var det popcorn, sockervadd och lösgodis när vi kom in, man fick plocka hur mycket man ville! Uppe fanns det ballong-konstnärer som skapade alla möjliga saker av ballonger, M fick en rosa tiger och L valde ett svärd. I nästa rum var det ansiktsmålning, och i anslutning fanns det ett kuddrum med filmvisning av "Nalle Puh". Längre bort var det en stor restaurang med vita dukar (ja, tills första sittningen hade varit förstås! Vi efterlämnade bland annat spår av senap, grädde, kaksmulor samt festis på vår plats...) och det bjöds på korv och bröd, tårtor, bakelser, festis och en clown som bjöd på glass! I rummet bortanför var det karuseller och hoppborgar! Snacka om överdådigt arrangemang! Det var fullt av folk och trots att hälften av de vuxna var mina kollegor, var det endast en handfull människor på hela stället jag kände igen! Märkligt. Nåväl, efter en avslutande ansiktsmålning ("Spiderman" naturligtvis!) fick barnen varsitt paket (bok) av tomtar vid utgången och vi åkte hem. När vi satte oss i bilen sa L "Jag var trött redan igår, det blev lite för mycket..." och så somnade han. ;o)
MITT I LIVET - SOM DET SER UT HOS OSS
söndag, januari 20, 2008
fredag, januari 11, 2008
Utby-skvaller: Gissa vem?!
Igår fick vi en vacker inbjudan till BRÖLLOP i maj!
Ledtrådar:
Andy heter den lycklige och jag har träffat honom ett fåtal gånger - han är väldigt trevlig.
Nu kan ni tro att det gnuggas i Måsgården för att sätta ihop ett tal till yngsta dottern.
Vem är det? Hi hi!
Ledtrådar:
Andy heter den lycklige och jag har träffat honom ett fåtal gånger - han är väldigt trevlig.
Nu kan ni tro att det gnuggas i Måsgården för att sätta ihop ett tal till yngsta dottern.
Vem är det? Hi hi!
När livet stannar
Min julklapp från svärmor har åsamkat mig två mornar av onaturligt svullna ögon efter två kvällars oavbrutet hulkande!
Jag vet nu att man inte dör av sorg, skrev Malin Sävstam i sin dagbok nästan ett år efter flodvågskatastrofen, då hon förlorade två av sina tre barn, sin man och tre nära vänner. Då hade hon gått igenom en tid när hon kände det som ett straff att hon själv hade överlevt. Nu har hon skrivit en oerhört gripande bok om vägen tillbaka till viljan att leva. Där finns oändlig smärta och kaos, men också spirande hopp och okuvlig livskraft. En lång rad privata och professionella vänner har stöttat Malin och sonen Axel under de svarta åren efter katastrofen.
Det var en oerhört gripande och fängslande bok men också väldigt obehaglig - vilket gör att jag inte ens vet om jag vill rekommendera någon att läsa den! Fast jag kan ändå inte låta bli. Den satte djupa spår och gav mig många saker att fundera på. Livets mening. Barnen. Kärleken och sorgen. Usch, bara jag tänker på det tåras mina ögon!
Läs den - på egen risk!
Jag vet nu att man inte dör av sorg, skrev Malin Sävstam i sin dagbok nästan ett år efter flodvågskatastrofen, då hon förlorade två av sina tre barn, sin man och tre nära vänner. Då hade hon gått igenom en tid när hon kände det som ett straff att hon själv hade överlevt. Nu har hon skrivit en oerhört gripande bok om vägen tillbaka till viljan att leva. Där finns oändlig smärta och kaos, men också spirande hopp och okuvlig livskraft. En lång rad privata och professionella vänner har stöttat Malin och sonen Axel under de svarta åren efter katastrofen.
Det var en oerhört gripande och fängslande bok men också väldigt obehaglig - vilket gör att jag inte ens vet om jag vill rekommendera någon att läsa den! Fast jag kan ändå inte låta bli. Den satte djupa spår och gav mig många saker att fundera på. Livets mening. Barnen. Kärleken och sorgen. Usch, bara jag tänker på det tåras mina ögon!
Läs den - på egen risk!
torsdag, december 13, 2007
"Fylle fylle fest..."
Så här fint var det ute på gården vid dagis nu på eftermiddagen. Känner ni igen dem?!
Ledtråd: En tomtenissa och en pepparkaksgubbe...
Alla barnen stod stilla - tills Maja fick syn på oss - då bröt hon ihop och kom springande med gråten i halsen! ;o) Ludvig var jätteduktig och sjöng hela tiden. När vi kom hem tog han i och sjöng "...fylle fylle fest..." och jag häpnade och tänkte WHAT?! men sen förstod jag: "Fröjdefull jul" skulle det nog vara egentligen (fast det var inte ett enda rätt i och för sig!). Kanske kan bli något i stil med "trygga räkan" om några år!
Hoppas ni också fått njuta av några Lucior idag?!
torsdag, november 29, 2007
Tre gubbar, tre gubbar...
Julstämningen smyger sakta men säkert in i huset - särskilt med en son som lär sig nya julsånger på dagis varje dag och tränar inför Lucia-firandet den 13. Jag är imponerad! Idag vaknade jag till tonerna från "En sockerbagare"! Här om dagen var det en herrans massa "tip tap". Det blir mysigt att höra och se barnen sjunga om ett par veckor!
Barnen är lite förkylda och hostar, så jag förväntar mig att bli liggande till jul. Det är väl som det brukar..? Nu har jag i alla fall så mycket att göra på jobbet att jag absolut inte hinner vara sjuk!
Har smitit ner en stund medan barnen är uppe och leker. Nu måste vi nog dra till dagis - jag ska på läkarbesök och få reda på provsvaren. Återkommer med rappport!
Barnen är lite förkylda och hostar, så jag förväntar mig att bli liggande till jul. Det är väl som det brukar..? Nu har jag i alla fall så mycket att göra på jobbet att jag absolut inte hinner vara sjuk!
Har smitit ner en stund medan barnen är uppe och leker. Nu måste vi nog dra till dagis - jag ska på läkarbesök och få reda på provsvaren. Återkommer med rappport!
torsdag, november 22, 2007
Dagens Citat
1) Igår morse. L vaknar (som vanligt) i vår säng. Jag har precis duschat och klär på mig då han sätter sig upp, gnuggar ögonen och säger:
"Mamma? Om du går ner och gör gröt så sover jag mera. Sen kommer jag när gröten är färdig."
Fniss - än så länge är det här bara sött tycker jag, men hujedamig för framtiden!2) I morse gick han upp före mig och när han gick förbi lampan i fönstret frågade jag vänligt om han kunde tända i fönstret, varpå han stannade upp, tittade på lampan, vände sig mot mig och sa:
"Nä, det kan du göra mamma." ...och sen gick han vidare.
3) På dagis idag när jag kom för att hämta dem frågade jag om jag kunde få en puss. Då tittade han allvarligt på mig och sa:
"Nä mamma, det kan du få hemma. Inte på dagis."
Är det nu det börjar?! REDAN?!?!?! HJÄLP!
måndag, november 12, 2007
Dagens Citat
Diskussion vid middagsbordet:
Mamman: "Efter maten ska barnen gå och sova. Klockan är snart sju!"
Sonen: "Nähä! Inte min klocka!!!"
(skratt)
Pappan: "Jasså, va' är din klocka då?"
Sonen: "På mitt rum."
Mamman: "Efter maten ska barnen gå och sova. Klockan är snart sju!"
Sonen: "Nähä! Inte min klocka!!!"
(skratt)
Sonen: "På mitt rum."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)