När livet stannar

Min julklapp från svärmor har åsamkat mig två mornar av onaturligt svullna ögon efter två kvällars oavbrutet hulkande!

Jag vet nu att man inte dör av sorg, skrev Malin Sävstam i sin dagbok nästan ett år efter flodvågskatastrofen, då hon förlorade två av sina tre barn, sin man och tre nära vänner. Då hade hon gått igenom en tid när hon kände det som ett straff att hon själv hade överlevt. Nu har hon skrivit en oerhört gripande bok om vägen tillbaka till viljan att leva. Där finns oändlig smärta och kaos, men också spirande hopp och okuvlig livskraft. En lång rad privata och professionella vänner har stöttat Malin och sonen Axel under de svarta åren efter katastrofen.

Det var en oerhört gripande och fängslande bok men också väldigt obehaglig - vilket gör att jag inte ens vet om jag vill rekommendera någon att läsa den! Fast jag kan ändå inte låta bli. Den satte djupa spår och gav mig många saker att fundera på. Livets mening. Barnen. Kärleken och sorgen. Usch, bara jag tänker på det tåras mina ögon!

Läs den - på egen risk!