Precis hemkommen från en arbetsresa i Göteborg. Tåget ner igår morse (gick upp 04:40) och sedan en natt på hotell. Det var ganska skönt - även om det var mycket arbete. En gammal kund sedan tidigare som ringde plötsligt en kväll förra veckan och var uppgiven för märkliga fel i sin produktionsmiljö. "Gör vad som helst - ring M!" sa deras chef. Det var rätt spännande att komma ner och se om man fortfarande kom ihåg systemet (efter drygt två år) och kunde analysera felet i databaserna. Jag var måhända lite ringrostig, men under sista timmen idag innan tåget gick hem igen hade jag åtminstone identifierat problemet och kunde instruera en IT-tekniker hur de skulle gå vidare med en analys av om problemet var uppklarat eller inte. Skönt att få lite omväxling i arbetet, det var länge sedan jag var "hands-on".
Nu känner jag mig slut - ser blixtrar framför ögonen och borde kanske göra något annat än sitta framför datorskärmen? Men det kommer lite pikar från här och var om att man aldrig uppdaterar bloggen, så därav inlägget idag. :) Jag hann förresten kombinera tjänsteresan med lite privatliv också och träffade vännen Anna över en kvick middag på mitt hotell igår kväll - sen gick jag upp och tog hand om dagens mailskörd medan hon åkte tillbaka till sitt bokslut... Suck!
MITT I LIVET - SOM DET SER UT HOS OSS
onsdag, mars 04, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Var rädd om dig!
Men jag är tacksam att du åtminstone visar några livstecken, det är inte alltför ofta! Förstår att det var roligt att vara på banan igen. Åker i morgon torsdag, krama ungarna! Puss
Börjar undra om livet på en räkmacka är nåt att stå efter? Ni jobbar för hårt!!
Lilla gumman! Jag vet, att du har ett mycket digert arbetsschema och jag skulle inte drömma om att pika dig för bloggtystnad.
Men det är skönt att få ett livstecken från dej. Hur litet det än må vara. Kram på dej/er
Skicka en kommentar