M slutade med napp och "nuss"

...åtminstone i några timmar...

Var till Kupolen för ett par dagar sedan. När vi skulle gå till bilen hittade vi inte "nussen" (M's favorittrasa som är ett måste!) och efter en hel del letande - till och med efter en ersättare, men ingen dög - sa jag: "Du kanske ska sluta med nussen nu då?"

"Ja, jag slutar med nussen." sa M glatt och berättade sedan nyheten även för L och pappa.

Vi nappade förstås och när vi hittade nussen i bilen gömde vi den fort tillsammans med nappen. Inte ett ord om varken napp eller nuss på vägen hem. Inte heller resten av em/kvällen och inte ens vid läggdags. Otroligt! Ni som vet, vet ju hur obstinat hon är när det gäller napp och nuss!? Däremot var det svårt att somna, dessutom var det lite olycklig tidpunkt eftersom hon fått ett ordentligt munsår och har väldigt ont och knappt kan äta. Det är riktigt eländigt. Hon nämnde inte napp/nuss men grät och var riktigt arg/ledsen så till slut somnade hon i min famn på sängkanten. Efter en timme vaknade hon igen, grät och skrek och ropade efter napp och nuss. Hon fick först sin favoritdocka, men när dockans hand åkte över hennes mun började hon snutta efter den precis som Kungen i Robin Hood (!) och trodde det var nappen! Gissa om hon grät!? Naturligtvis kunde vi inte stå emot och vara konsekventa - hon är ju ändå inte ens 2,5 år och det kändes så elakt mot henne. När hon väl fick nappen vände hon totalt och slocknade direkt och det såg riktigt avslappnat och njutbart ut...

Nu får vi sikta på att ge dem till kattungarna på Skansen i vår istället!