Vi tänkte på allt - logistiken att få A till 05:40 tåget måndag morgon från R-viks tågstation.
En bil, två nycklar. Han tar bilen till tåget. Jag tar tre barn och en vagn och en morgonpromenad - nerför backarna måste ju gå bra! Det gjorde det - lilla L somnade innan vi kom av gården och de stora turades om att gå och sitta i vagnen. Ett stopp vid Konsumparkeringen för att iaktta bärgningsbilen som fraktade bort en bil innan vi tog en paus i värmen på biblioteket och läste några böcker och lekte i Hattstugan. Mysigt. Passade även på att handla det nödvändigaste på Hemköp eftersom stora L noterade att mormors bil så lämpligt stod parkerad utanför. Hon fick ansvara för ett barn i butiken och sedan lastade vi in våra varor i hennes bil medan vi gick vidare för att hämta vår bil. Därefter utlovades lunch hos mormor o morfar. Bilen stod där vi förväntade oss. In med barnen i bilen - ett, två, tr...
...varpå en liten saknad men ack så nödvändig detalj upptäcks... minstingens bilstol står kvar i hallen därhemma! Suck och stön. Vi tänkte på allt... trodde vi!
Hade det varit på -70 talet hade det nog inte varit så stor sak - låt henne ligga i vagninsatsen i baksätet - men nu är vi inne i det moderna 2000-talet med allt vad det innebär på kontroll- och säkerhetssidan. ("Säkerhetsbältet - för säkerhets skull!" säger man väl i något barnprogram?) Men det nya "livet på landet" innebär nära support - som tur är! Ett samtal till mormor och morfar och efter en kvarts väntan blir bilstolen levererad och vi kan äntligen åka mot den utlovade lunchen. Efter några hundra meter kommer dock en lätt förvirrad mamma på att det inte räcker med att sätta fast barnet i stolen utan att stolen också behöver sättas fast i bilen... Säkerhetsbältet - för säkerhets skull...
MITT I LIVET - SOM DET SER UT HOS OSS
måndag, oktober 05, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
det gick ju vägen!
Och du behöver ta det lugnt.
Kram
När jag tänker efter - så hade jag nog stoppat in ungen/ungarna i alla fall i bilen, kört hem och hoppats inget skulle hända.
Men det är klart - mamma på bekvämt avstånd är ju en guldgruva och om det därtill vankas mat så ....
Skicka en kommentar